Acne är en vanlig inflammatorisk hudsjukdom som drabbar 80-90 % av alla människor någon gång under livet. Acne förekommer först och främst i tonårsåldern och påverkar individen både fysiskt och psykiskt.
Acne är en multifaktoriell sjukdom som beror på flera orsaker. Under puberteten ökar produktion av manliga hormoner (androgener) som stimulerar talgkörtlarna till att bilda mer fett och produktionen av hudceller ökar. Detta kan leda till igentäppta porer eller pormaskar (komedoner). Acnebakterien propionibacterium acnes, som är en vanligt förekommande hudbakterie, kan då föröka sig i porerna och därmed orsaka en inflammation i talgkörtlarna. På så sätt bildas en finne (papel eller pustel). Om talgkörtelväggen brister förändras finnarna till djupa bölder (noduli och cystor) som ofta resultera i kvarstående ärr.
Hormoner spelar inte bara roll i tonårsacne, utan man tror att mensfinnar och vuxenacne beror på förändringar i hormonbalansen. Förutom hormoner, är ärftlighet en viktig orsak för acne där vissa personer är mer genetiskt benägna att få acne. Omgivningen kan också spela en roll i utveckling och försämring av acne. Till exempel kan olika krämer täppa till porerna och acne kan uppträda i samband med användning av olika läkemedel.
Olika typer av acne
Acne klassificeras ofta utifrån graden av symptom, mild, måttlig och svår acne men även efter vilka acnelesioner som dominerar sjukdomsbilden:
- Acne komedonika - mest pormaskar (oftast mild acne)
- Acne papulopustulosa – främst inflammerade papler och pustler (mild till måttlig acne)
- Acne nodulocystika - djupa inflammerade bölder (svår acne)
Acne är en långdragen sjukdom men det finns hjälp
Vår hud reagerar på olika sätt och det är viktigt att hitta behandlingar som passar ens hud. Val av behandling beror också mycket på hur personen själv upplever sin acne - vilket inte alltid hör ihop med hur svår acne är i verkligheten.
Acnebehandlingar kan huvudsakligen delas upp i tre grupper - egenvård, receptbelagd lokal behandling och oral behandling (tabletter).
Vad är bra egenvård av acnehud? Generellt ska acnehud tvättats två gånger dagligen med mild tvål. Finnar ska man inte klämma. Det ökar risken för djupare inflammation och ärr och det är viktigt att undvika feta krämer, oljor och smink som täpper igen huden. Receptfria krämer som har bevisad och väldokumenterad effekt mot acne är bland annat preparat som innehåller bensoylperoxid eller azelainsyra. De öppnar upp porerna samt verkar bakteriedödande. Mild acne kan i många fall behandlas med egenvård och receptfria preparat från apoteket.
När egenvård ej räcker till eller acnen är måttlig till svår är det dags att söka läkarhjälp. Både distriktsläkare och hudläkare tar hand om acne men svårare acne och ärrbildande acne ska alltid remitteras till en hudläkare.
Läkare kan skriva ut lokal acnebehandling (krämer eller geler) som innehåller effektiva ämnen mot acnehud. De mest relevanta ämnena är bensoylperoxid, antibiotika och retinoid (A-vitamin preparat) i olika kombinationer. Antibiotikakur med tetracykliner under 3 månader kan ge väldigt bra resultat, särskild om de är kombinerat med lokalbehandling. Vissa p-piller kan även minska acnebesvär.
Endast hudläkare kan förskriva tabletter Isotretinoin som är den kraftigaste acnebehandlingen. De flesta blir av med sin acne under 6–12 månaders Isotretinoinkur, men det finns en del biverkningarna. Dessa är bland annat torr och känslig hud, leverpåverkan och medicinen kan dessutom orsaka fosterskador. Därför måste kvinnliga patienter förbinda sig till att använda ett säkert preventivmedel under hela behandlingen.
Finns det bot för acneärr?
Ärr är generellt sett tyvärr svåra att avlägsna helt. Det är därför viktigt med effektiv acnebehandling i tidigt skede för att förebygga uppkomsten av acneärr. Dessutom måste acnen ha lugnat ner sig innan behandling av ärren kan påbörjas.
Det finns olika typer av ärr som man behandlar på olika sätt. Hypertrofiska ärr och keloidärr är upphöjda ärr som bäst behandlas med kortisoninjektioner.
Atrofiska ärr är fördjupningar eller gropar i huden som kan behandlas på olika sätt, t.ex. kemisk peeling och laser eller fillers som lyfter ärret så att huden slätas ut. Microneedling är också ett bra sätt att behandla grunda ärr.
Mer om Johan Heilborn
Johan Heilborn född 1961, specialist i dermatologi, tidigare överläkare och sektionschef för tumörverksamheten vid Hudkliniken Karolinska Universitetssjukhuset där han ansvarat för hudkirurgi och diagnostik av hudcancer. Under sin tid på Karolinska arbetade Heilborn bl.a. aktivt med att utveckla specialmottagningar för patienter med immundämpande mediciner, t.ex. organtransplanterade, eftersom dessa individer behöver särskilt omhändertagande pga en kraftigt ökad risk att drabbas av hudcancer.
Heilborns forskning utmynnade 2005 i en akademisk avhandling om sårläkning inom fältet ”antimikrobiella peptider”, en grupp proteiner som spelar en nyckelroll i kroppens medfödda immunförsvar. Under avhandlingsarbetet upptäcktes nya funktioner hos ett av dessa antimikrobiella proteiner. Upptäckten kan få avgörande betydelse för både sårläkning och cancer.
Vid årsskiftet 2012/2013 startade Heilborn Hudcentrum Hagastaden AB. Mottagningen bedriver specialiserad hudsjukvård inom ramen för Vårdval. Sedan hösten 2013 erbjuder Hudcentrum Hagastaden även försäkringsmottagningar.
I samarbete med kollegor på Karolinska och Regionalt Cancercentrum bedriver Heilborn forskning inom områdena hudcancer och optimerad handläggning av hudtumörer i primärvården med hjälp av teledermatologi via smartphone.
Heilborn är styrelseledamot i Svenska Sällskapet för Dermatologisk Kirurgi och Onkologi (SDKO) inom Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi (SSDV).